21 augusti 2009

Djurens språk.

En liten krabat som ville läsa samman med mig idag.
Efter en tur till Norrtälje och min psykolog på förmiddagen beslöt jag på hemvägen att ett besök på klipporna vid havet skulle vara en god fortsättning på den redan påbörjade dagen. Väl hemma plockade jag snabbt upp varorna från ÖB och slängde sedan i en flaska vatten,
1 avocado, 1 tomat, "Tankeboken" och min nypåbörjade bok och manade sedan Alice till lite aktivitet och for ut mot mitt älskade hav!
Vi promenerade målmedvetet ut mot klipporna, där havet upprört slängde vattnet långt upp på land......vi pausade i en läficka och jag inmundigade min medhavda "lättlunch" med blicken fäst vid horisonten. En tomat, avocado och lite italiensk kryddblandning har aldrig smakat så gott! Så småningom promenerade vi vidare till vår lilla lävik. Där la jag ut mitt badlakan på den varma klippan och satt mig att renskriva lite i min Tankebok, saker som i sinom tid ska in in sitt rätta sammanhang. När jag suttit en stund blev jag varse om att någon önskade min uppmärksamhet....en Nässelfjäril landade precis där jag höll på att skriva. Jag är rätt hövlig av mig, så jag sa: -Hej på dig, lilla fjäril. Vad kan du vilja då?
Den satt kvar en lång stund som om den ville säga mig något.... När jag så lyfte blicken såg jag skådespelet mitt framför mig.
Två Påfågelögon, ytterligare två Nässelfjärilar och en Trollslända gjorde sitt absolut yttersta för att påkalla min uppmärksamhet. Under de resterande tre timmarna av min vistelse därute uppehöll sig dessa små krabater runt omkring mig. De landade på mig, i min bok och svepte runt mig som lätta, varma smekningar....
Jag kände mig utvald, de ville säga mig något.
Strax innan vi skulle gå tillbaka till bilen tog jag en pinne och gick till strandkanten för att Alice skulle få bada lite. Efter två kast kommer "vår" svanfamilj emot oss och "pratar"...inte väser, som de brukar, utan "pratar". De brydde sig inte ens om Alice som gladeligen simmade och hämtade pinne efter pinne....de låg under hela tiden bara någon meter ifrån oss med ungen och pratade oavbrutet.
När vi var på väg till bilen tänkte jag att det här måste jag kolla upp i "Djurens språk" av Solöga när jag kommer hem.
Och det här är de budskap jag fick därute vid havet idag:
- Nässelfjäril "Skapa en ny grund att utgå ifrån och lycka och harmoni kommer att infinna sig. Min gåva till dig är att skapa och bygga något nytt."
- Påfågelsöga "Världens skönhet ryms inom dig. Min gåva till dig är att dela med dig av dina inre kvaliteter."
- Trollslända "Du har en stor andlig gåva - använd den. Min gåva till dig är att ha en stark intuition."
- Knölsvan "Kärleken finns där för dig. Min gåva till dig är att finna den stora kärleken."
Om du vill veta mer om "Djurens språk" så rekomenderar jag varmt boken jag just citerat.
ISBN 91-974726-0-3
Nu väntar "fredagsmys" med Linnéa och Alice! :-)

2 kommentarer:

Judith sa...

Åh, så fint det lät. Och den boken har jag pillat på så många gånger. Kom i kontakt med den första gången för tror jag 6-7 år sedan. Kanske dags jag också skaffar den nu.

Det bådar gott för dig tycker jag det låter som.
Den andliga gåvan kommer ju till oss då vi slappnar av och släpper taget och vågar lyssna inåt.

Hoppas du fick en underbar kväll.
Kram

Maria sa...

Ja, Judith, vi fick en mysig kväll tillsammans! Den är riktigt god att ha till hands den där lilla boken....jag använder mig av den så fort jag känner att jag fått den där speciella närheten med djur. Och faktum är att jag fick gåshud igår när jag läste vad mina möten betytt, det är där jag befinner mig just nu....i en brytpunkt i livet.

Ha en fin lördag, Judith!
Kram!