Inget speciellt....

Några trötta dagar har förflutit och jag har lyssnat på kroppen och tagit det lugnt. Igår blev det en dag på klipporna med sol och milda vindar...inget bad, ty vattnet har återtagit temperaturer då fötterna står kvar i vattenbrynet fast man själv för längesen har tagit sig upp på land. Jag brukar inte vara kinkig, men inte ens Linnéa badade igår och det säger en hel del... Idag har jag varit en sväng till Norrtälje på morgonen och sen har det blivit mest skrivande sysselsättning......Linnéa for iväg till sin kompis och blir kvar där till imorgon, så då passade jag på att ta en skrivardag. Det hade åter lagrats en del i min "Tankebok" som längtade in bland de ännu oskrivna bladen. Mycket nöjd har jag nu stängt ner för idag och hade egentligen tänkt att ta mig en titt på Ernst sommarprogram, men det får stå över, det är så skönt ute ikväll och jag blir nog kvar här en bra stund till. Nej.....jag har nog fan skrivit slut på tankar för idag......jag känner mig helt tom i bollen. Roligare än så blev det inte! :-) Jo, en sak till......JAG är i allafall jätteglad att det vandrat in en varg i Roslagen!! Jag hoppas på fler!

Vågspel & trångmål.

Vaknar idag av att jag ligger som märla uppträngd mot väggen i en för mig mycket obekväm ställning.....det första som slår mig är att jag inte har någon koll åt vilka håll mina tentaklar kan återfinnas. Jag börjar så smått räta ut nacken och finner snart att jag ligger på kudden som i sin tur förflyttats ut över stupet som vetter ner mot golvet. Halar in den över kanten och känner mig så här långt tillfredsställd med den övre delen av kroppen. Benen tycks ha hamnat i en märklig formation diagonalt över sängen och fötterna har ramlat utanför täcket och över sängkanten någon meter ifrån mig.....jag samlar lugnt och försiktigt ihop mig och får så småningom benen över kanten på motsatta sidan och kränger sedan resten av min trötta lekamen upp i sittande ställning......jag kan inte låta bli att förundras över hur min natt sett ut och hur jag hamnat på detta förunderliga sätt i min säng.......förklaringen får jag snart. I täckets nedre kant ser jag något sticka fram.....en tass minsann.....jag lyfter sakta på det ännu kroppsvarma täcket och möts genast av ett par sömndruckna plirande ögon.....Alice. Hon har full koll på sin kropp kan jag meddela, fullt utsträckt över 2/3 av sängen ser hon på mig med oförstående blick, jag bara ler och pussar hennes nos, häver täcket över henne och bara sekunder senare hörs åter djupa snarkningar därunderifrån.

Jag kliver upp och känner mig förvånansvärt pigg i såväl kropp som själ, kastar ett öga på klockan och ser till min stora förvåning att den bara är 06.38....va bra, då ska jag verkligen ta till vara den här morgonen i lugn och ro. Linnea lär sova ännu några timmar och jag ska passa på att skriva lite.

Men först av allt en liten morgonpromenad för att sträcka ut alla kroppdelar i sin fulla längd. Jag purrar vovven som motvilligt följer med sin matte ut på en tur....lite för tidigt för hennes smak. Väl inne igen ramlar hon ihop i soffan och snarkar snart för fullt igen.

Jag dricker mitt citronmelissvatten i stora klunkar och har nu kommit till dagens första espresso.

Idag blir annars en lugn dag.....förra veckans tempo tar ut sin rätt den här veckan, jag har varit jättetrött i flera dagar och jag känner igen tröttheten från början av min sjukdomsperiod. Jag förstår nu att det är ett välavvägt vågspel mellan min pånyttfödda vilja och längtan och den faktiska orken och att detta tillstånd förmodligen kommer att pågå under en tid framöver. Dags att slå av lite gas och lyssna inåt.

I min jakt på lägre omkostnader har jag nu kommit till att på nytt upptäcka bibliotekets fördelar, vi avlade ett besök igår eftermiddag och jag fann en, vad jag tror, ganska ny bok av Katarina Mazetti som jag tyckte såg intressant ut. Jag kunde inte hålla mig, så jag började så smått igår kväll och så här långt är omdömet.....lättläst, men jag saknar "Det där". Den ska ändå få en chans, för allt läsande ger någonstans inspiration till mitt eget skrivande.... Jag har några favoriter jag gärna tar till för att elda under inspirationen, men det behövs även nytt material.

Idag blir det således en dag i böckernas tecken och sköna stunder på balkongen varvat med promenader. Nu är kaffet slut och till sist följer här en uppmaning till Er alla.....

Se upp var Ni sätter fötterna.....det är många "bebisar" därute!!

Tack!

Kajungar och tamfåglar!

Jag har i flera dagar nu närt en idé för min blogg....men den får till syvende och sist alltid stå åt sidan för vad som kommer upp i vardagen.....nå, dess tid kommer säkert i sinom tid! Idag har jag sandpapprat ett nyinköpt, lite äldre slagbord, för hand....det tog sina välanvända timmar att nå det slutliga resultatet och nu väntar en vacker gråtonad lasyr, sen är mitt "nya" köksbord iordning! Vackert blir det....det törs jag lova! Bordet är f.ö det jag ville ha, men inte köpte och som jag sen ångrade bittert....och for dit nästa dag igen......turligen fanns det kvar och nu är det mitt mitt mitt! Och snart vackert vackert vackert! Senare samma dag landade vi på "Ekan" i Östhammar och tog en kopp kaffe och smörgås, vi beslöt att sitta utomhus, trots de regntunga molnen som närapå hängde oss i nacken. Vi fick snabbt sällskap av några ivriga kajungar och jag som smälter som smör inför all världens upptänkliga djurarter kunde inte låta bli att smyga till dem ett par bitar av min smörgås, vilket räckte för att de skulle börja se mig som sin mamma..... I förrgår kom min dotter hem efter 3 veckor i förskingringen...nejdå, inte så illa.....efter semester med far sin. Ett mycket kärt återseende och superlativen haglade över mig......."Mamma....vet du hur skönt det är att vara hemma igen?", "Jag ääääälskar dig, mamma!", "Du är den bästa mamman i heeeela världen!"........ja, vad säger man? Dito? Ja, det är så otroligt skönt att hon är hemma igen......hon skänker mig ro och inspiration......och....ja, massor! Vi kuggar liksom i varandra just nu, det är så häftigt att få vara del i hennes värld och i hennes uppväxt! Jag är så tacksam att hon kom till just mig! Igår kväll, mitt i "Morden i Midsomer" ropade hon från sitt rum och jag gick dit......detta var vad jag fick se.....

"Siddan", eller Sydney som han egentligen heter ville vara med och spela lite dataspel, kul pippi det där! Charmig som få åtminstone! Idag har vi så röjt Linnéas rum och slipat bord, dessutom har jag av Telia lärt mig att UMTS är likamed 3G och att när EDGE och UMTS slåss om uppmärksamheteb får man ett långsamt och opålitligt mobilt bredband! Ja, jisses...man lär sig något nytt varje dag....som tur är...för nu fungerar bredbandet perfekt......."peppar peppar...ta i trä......"

En inställd blogg.

Ibland blir det inte som man tänkt sig....eller som jag själv brukar säga, Det blir sällan eller aldrig som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå. Idag var en sån dag. Jag vaknade till regndropparnas dans mot fönsterblecket och konstaterade raskt att det skulle bli till en stilla hemmadag med diverse pyssel som fått stått över de soliga dagarna. En och annan rad på mitt pågående drömprojekt skulle det också bli, har en hel del anteckningar i min "tankebok" som vill in i sitt sammanhang.

När jag kommit in på min andra espresso för dagen och en intressant teori angående män och dominanta kvinnor här på bloggen knackade det försiktigt i min mobil, ett sms ville dra till sig min uppmärksamhet minsann. Jag öppnade och läste....En inbjudan. Vill du följa med på en tur, inte så långt. Det innebär mat någonstans med frisk härlig luft. Ca. kl. 14. Brallan (Alice alltså, min hund) får nog stanna hemma. Undertecknat min mor. Jag gick snabbt igenom mitt sinnelag för dagen och beslutade mig för att tacka ja.Klockan 14 bar det så av norröver, första stoppet i Norrskedika på loppis och jag fyndade ett jättefint 3-bensstativ till kameran. Jag fann även ett slagbord jag tittat efter länge, men beslöt mig för att tänka en runda till........jag ångrar mig bittert i skrivande stund.....

Nåväl, resan fortsatte sedan till Öregrund och en härlig måltid! Jag valde Meze (vinbladsdolmar, haloumi, grekisk sallad, tzatsiki, bröd mm) och ett glas vitt vin...hur gott som helst! Efter en promenad for vi hemåt och då vi passerade Harg fiskade jag upp kameran och tog några kort, det är så vackert där och husen andas en speciell atmosfär, även nu 2009...och tänk vad jag sprungit på bara fötter i gårdarna där....det blev en nostalgisk upplevelse för såväl min mor som mig. Här följer nu som avslutning några bilder därifrån. Mycket nöje och tack för idag!!

Undrar just om han är hemma? ......ja, hustomten alltså.....

Ett av husen i bruksgatan sett nerifrån. Kolla stenmuren, så himla vacker!

Man har sett sina bättre dar....

Tidens tand och många par händer har gett en sliten charm åt dessa handtag.

Anno 1820, inte konstigt att man känner tidens vingslag i nacken.

Ko-fika & kalvdans!

Min dag började i arla morgonstund, klockan 5 närmare bestämt, men jag fann ingen riktig anledning att riva igång dagen då....så efter en vända på toa och en vända till köket återvände jag till sängens goa värme. Jag fingrade på stereon och fick på fortsättningen av den cd-bok jag just nu lyssnar till, "En helt annan historia" av och med Håkan Nesser, som jag varmt kan rekomendera. Han har en makalös berättarröst! Oj......nu skäller en råbock på andra sidan ån.....Alice blev nyfiken och flyttade genast sin lekamen från soffan till stolen på balkongen för att riktigt ta in ljudet därutifrån....spännande!

Nåja, jag fortsatte mitt lyssnande på Håkan Nesser ända tills mina egna drömmar tog vid och vävde ett märkligt mönster tillsammans med den deckarstory som pågick vid sidan om.....jag visste knappt ut eller in då en skarp signal kallade mig åter till verkligheten och en väninna undrade om jag möjligen ville följa med på en fika någonstans....jag kan hämta dig om en timme. Hujedamej......jag som under min sjukskrivning skapat mig en liten morgonrutin och behöver en bra stund på mig innan jag är människa....jag är tämligen säker på att detta har med min depression att göra, icke desto mindre viktig för det....snarare tvärtom kanske.

Detta faktum till trots kände jag ändå att det skulle vara mysigt att fara med och kanske just för att det var just hon, förmodligen min mest förstående och kravlösa väninna.

Jag for således ur sängen i väldig fart......nej, det var verkligen en sanning med modifikation, men jag reste mig åtminstone upp ur densamma och tog mig smidigt likt en rostig hammock som sett sina bästa somrar ut till duschen.....och faktiskt...en timme senare var jag duschad, sängen bäddad och vovven rastad och vi for iväg!

Vi landade på Väddö gårdsmejeri, ett mycket vackert ställe med gott fika och härliga mejerivaror till försäljning. Vi köpte en fikakorg innehållande kaffe och kalvdans och gick oss sen ut mot hagen, där genast ett gäng ystra kalvar kom och var nyfikna!

Det blev en helt fantastisk stund med goda samtal, härlig kaffekorg......

....en alldeles enastående god kalvdans!

På vägen hem mötte vi regnet som vi på håll förstått härjat över de inre delarna av kommunen, vi hade dock en i det närmaste klarblå himmel och en strålande sol under hela vår "turné"! En kort visit hos min bror följde sedan innan jag gjorde kväll och återvände till min cd-bok som fått roat mig under några timmar. Nu väntar Beck och sen är denna fina dag till ända!

Jag är upp över öronen förälskad.....

.....men min stora kärlek till trots är jag rädd att det inte kommer att bli vi två ändå. Det var kärlek vid absolut första ögonkastet, det var som en stor magnet drog mig in i dennes sfär och jag är förlorad. Till det yttre en vacker brun fasad med något ljusare ton däruppe....mycket vackra drag och med en utstrålning som nog får de flesta på knä. Precis lagom välbyggd för min smak, inte för liten...inte för stor och med en inre kärna som är få förunnat......suck....om det ändå kunde bli vi två.....

Idag tog jag åter bilen och gjorde mig ärenden dit.....och visst möjligheten finns kanske, men det är nog ändå för många kanske i den meningen. Jag for nog helt enkelt bida min tid och hoppas att möjligheten dyker upp igen.

Nu ramlar åter regnet ner utanför mitt fönster, det är ett tyst regn, endast ljudet av droppar som möter fönsterbleck stör tystnaden. Vinden drar försiktigt i min myggardin och från sängen hörs Alice lätta snarkningar......det är en stilla kväll.

En vänlig grönskas rika dräkt.....

.....har smyckat berg och dalar. Nu blåser vindens ljumma fläkt...... Efter att ha varit en snabbis till Norrtälje på förmiddagen tog jag Alice och min mor med mig ut på klipporna vid havet....väl därute kastade vi av oss kläderna och dök i, i tur och ordning som knatte, fnatte och tjatte....det var ljuvligt!

När vi så kom åter upp på klippan för att inmundiga brödet vi köpt med oss i sällskap av en tub räkost ljöd just denna sommarpsalm ut över havet....våra huven tvinnade sig likt ugglehuven i 360 grader för att försöka lokalisera ljudet....till sist fann vi att det var från andra sidan viken, där någon övade flitigt på sin altflöjt. Vi njöt i fulla drag!

Efter ett par timmar dök min mors sambo upp och tog sig ett välbehövligt dopp, han hade dessutom den goda smaken att ta mig sig en kanna kaffe och 3 gigantiska kanelbullar.....mmmums! Är man van vid vatten och Mariekex så är det i det närmaste i klass med oxfilé om man får kanelbullar och kaffe på klippan.

Vid 18 tiden tog vi dagens sista dopp och sen gick vi mot bilarna. På bron över hade svanmamma och svanpappa lagt till med sin bebis i en lugn vik, jag fiskade snabbt upp kameran och mamman visade stolt upp sin älskling, medan pappa svan vilade sig i form en bit därifrån.

Tänk så bedårande vackra de är.....stolta och gracila. Nu är jag hemkommen sedan ett par timmar tillbaka, det har blivit lite tvätt på schemat och sen en omelett till middag.....tanken var sen att slå på dumburken och kolla in Persbrandt i "Oskyldigt dömd"....men jag kan inte gå inomhus dagar och kvällar som dessa...... Lasse Berghagen myntade en gång uttrycket "att han får lakanskräck om sommaren", och jag är benägen att hålla med. Det är en förunderligt vacker och skön tid just nu......och precis som livet, man vet aldrig när det tar slut. Så....därför sitter jag härute på min balkong, min oas, och bloggar, mailar och skriver drömprojekt långt in på nattimmarna. Det är snart dags att tända fotogenlampan! Imorgon står en trolig resa inåt landet på schemat, men eftersom jag tar dagen som den kommer så återstår det att se.

Teknikens under!

Jag har i skrivande stund precis upptäckt fördelarna med att byta från fast till mobilt bredband....jag har flyttat utomhus och sitter på min balkong. Luften är sval mot min uppvärmda hud, det är alldeles tyst omkring mig...alla tycks ha gått i säng. Långt bort i fjärran hör jag en ko som romar......men så blir det tyst igen. Jag har tänt min fotogenlampa och ytterligare ett par ljus härute.....ett glas rött vin som börjar gå mot sitt slut har har bjudit gommen på lite god arom......nu romar kon igen och jag ska ta fram en pläd ur hyllan, inte för att det är kallt, men myggen har även de upptäckt fördelarna med mobilt bredband.

Tidigare idag for Linnéa till sin pappa på semester och jag är nu "gräsänkling" i nära tre veckor, det blir så fasligt tomt då hon far, vi har så kul ihop och den gångna 1,5 veckan har varit helt fantastisk! Den ungen får man verkligen tacka någon där ovan för, även om jag inte är speciellt troende av mig, hon är unik i sitt slag!

De kommande veckorna har jag främst tänkt att ägna åt mitt sk "Drömprojekt" som framskrider i gemytlig takt och som jag så här långt känner mig riktigt stolt över!

Men först av allt ska jag fara iväg och gästa ett par riktigt goda vänner, Alice och jag sticker iväg tidigt på fredag morgon och återvänder sedan på söndagkväll igen. Det ska bli så kul att återse dem, det är nära ett år sedan sist.

Sommaren tillbringar jag annars på hemmaplan då min skrala sjukpenning inte direkt ger upphov till några större utsvävningar, men bor man inte mer en 15-20 minuter från havet så klarar man sig ändå.....jag har min lilla oas här på balkongen också, med blomsterprakt, färska örter i massor och plocksallad växer och frodas i mina pilkorgar, solnedgångar som är få förunnat och stillheten......mmmmm.......man kan absolut ha det sämre.

Nu är vinet till ända, myggorna har kallat på förstärkning, kon har tystnat och fladdermössen sveper vigt runt huskroppen. Klockan har passerat 23 med 10 minuter, det är fortfarande ljust och luften ljum......dags att väcka Alice som snarkar skönt på fårskinnet i soffan och ta henne med ut för sista gången dag.

Go natt!