...slutar aldrig att vara en far. En morfar slutar aldrig att vara en morfar. Saknaden mäts plötsligt i den kärlek man en gång kände. Och kärleken till en älskad person blir ett mått på dennes närhet och påverkan som en gång var ett faktum. I söndags fyllde min far och min dotters morfar 70 år, en dag han firade på andra sidan tillsammans med de andra vingbeprydda änglar som vakar över oss och vår jord. Vi, på den här sidan, firade honom med att fara till den plats där hans kvarlåtenskap är placerad och där en del av honom ännu lever kvar på samma sätt som här hos oss. Det blev en dag att lägga i det vackra minnesarkiv djupt i mitt inre som tillhör min far.
Vi älskar dig, Du fattas oss!
4 kommentarer:
Jag trir att de som gått till andra sidan lever vidare hos oss genom naturen. I sol,vind och vatten och fåglarna.
mm Maria....ha det gott
Så är det absolut, Elsa!
Tack, Peter, ha det gott du med!
Kram till Er båda!
Wonderful
work
good creations
Skicka en kommentar