Bristande inspiration...

Nu går det för långt mellan inläggen här på bloggen, men det är som all inspiration tagit ledigt och slängt sig iväg på en sista-minuten till Gud-vet-var...dessutom utan den goda smaken att meddela mig innan avfärd... Jag blir så frustrerad av att inte kunna skriva. Jag lägger pannan i djupa veck och försöker förstå varför det är så här just nu, men utan att egentligen komma fram till något av värde. Jag tycker också att det pågått för länge...snart en och en halv månad sen jag skrev så mycket som en rad i mitt pågående Drömprojekt. Och här på bloggen, där ju kraven är lite mindre får jag heller inte till något...aaarrrggghhhhhh....... Vid en av de flera bilturerna förra veckan passade jag ändå på att fotografera lite, men inte ens det blev riktigt bra. Några av fotona finns dock med här för att på någotvis fylla ut mitt dravlande.

Så, vad göra??? Jo, jag kan konstatera att flyttfåglarna har bråda tider, vilket så gott som alltid får mig att känna mig lite vemodig till sinnet. Inte för att vi på raska fötter är på väg mot senhöst och vinter, utan för att det är en slags stämning i naturen nu som skänker mig vemodiga tankar och känslor. Jag tycker vemod är bra, det är....lugnande.

Jag har även upptäckt att de otroligt vackra Sidensvansarna ankommit Roslagen, i stora horder svirrar de nu från höga träd och sveper över hösthimlen på sitt karaktäristiska sätt.

På promenaden med Alice idag såg jag också att den asfalterade gångvägen förvandlats till en färgsprakande och vacker tavla...ska ta med kameran imorrn...

Här utanför på min lilla balkong härskar ännu bara talgoxar, blåmesar och nötveckor, så där finns inget direkt att rapportera om, men jag återkommer så snart jag får andra gäster.

Tja, det var väl det hela för nu...inte mycket för världen att skåda, men ändå...

Tills nästa gång...Ha det så gott! :-)